Sadler's Peaky Blinder Bourbon Whiskey

 

Sadler's är ett gammalt irländskt familjeföretag som sysslat med dryck sen mitten av 1800-talet men som idag ägs av företaget Halewood Artisanal Spirits PLC som har destillerier i Europa, Australien, Sydafrika, Ryssland och USA.

Dom har en serie kallad Sadler's Peaky Blinder och i den ingår Gin, Vodka, Rom, Likör, Vin och Whisky.

I våra glas igår kväll så hade vi en Sadler's Peaky Blinder Bourbon Whiskey som är destillerad och lagrad i Indiana (USA) men på vilket destilleri den är framställd är lite höljt i dunkel.

Beroende på var man letar så kan man hitta lite olika info om denna. På ett ställe så kallades den för en Irish Bourbon Whiskey vilket låter lite konstigt och på några ställen så är det en Straight Bourbon men på flaskan finns inga tecken på att dom skulle få använda sig av det epitetet.

Hur som helst så är det i alla fall en Bourbon Whiskey och det är en riktigt snäll sådan. Om man ska ta sitt första steg in i Bourbon-världen så kan denna vara ett bra alternativ, den har ett pris som passar allas plånböcker och den är som sagt väldigt snäll och trevlig. Spännande är inte rätt beskrivning men en bra sällskapswhisky är det och den har flyktigt lätta toner av choklad, kaffe och så lite juliga kryddor och så fick den faktiskt en silvermedalj tidigare i år på San Francisco World Spirit Competition.

Gillar man TV-serien Peaky Blinder's så kan det ju också vara en anledning att ha en flaska på hyllan. Det ska ju sägas att Halewood även har en Peaky Blinder Irish Whiskey i sin portfölj.

Visst är det roligt men är det nödvändigt?

 

Systembolaget har i dagarna stolt presenterat sitt senaste inköp som är en 80 år gammal Glenlivet och som har ett pris på 895.000 skr.

Det här har ju cirkulerat ett antal dagar nu på sociala medier som en kul grej där whiskyälskare vill ha den i julklapp eller som födelsedagspresent med glimten i ögat givetvis för ingen av dessa och kanske ingen annan heller i det här landet kommer att inhandla denna.

Jag tror att om det finns någon samlare (det är samlare och inte drickare som köper denna) med mycket pengar så har han eller hon redan köpt denna utomlands, Bolaget hade alltså egentligen inte behövt slänga ut en massa pengar för denna. Jag vet inte vad Bolaget betalade för denna flaska (Dom köpte bara en) men en bit över en halv miljon är det vara i alla fall.

Jag tycker också att det är roligt att drömma om denna whisky men jag är ingen samlare och är övertygad om att det inte finns någonting som kan smaka så bra att det är värt 895.000 kronor och jag tycker också att Bolaget kunde ha engagerat sig i att plocka hem ett antal andra intressanta whisky istället för just denna, det skulle ha blivit ganska många.

Det här kanske är en del i Systembolagets kampanj att få folk att dricka mindre. Sälj så dyr sprit att ingen har råd att köpa den.

Vem var först?

 

Skrev ju för ett tag sen om det Irländska helgonet Sankt Patrick och om hans inblandning i whiskytillverkningen på den gröna ön. Vad man idag vet så hade han ingenting med whisky att göra så trots att en del Irländare fortfarande hävdar att han var den som tog med sig kunskapen att framställa denna dryck till Irland det så stämmer det inte.

Vem var det då som var först att göra whisky?  

Vem finns det inga uppgifter om men däremot vilka. Det finns många historier och under åren så har både Irländare och Skottar hävdat att dom var först men enligt dom sparade dokument som finns så är Irland whiskyns ursprungsland.

Dom tidigaste skrifterna om whisky finns i "The Irish Annals of Clonmacnoise" från 1405 där det berättas om en klanhövding som under en julfest helt enkelt druckit ihjäl sig på just whisky.

För att hitta det tidigaste dokumentet från Skottland så måste vi ta oss till 1494 då det finns ett sparat kvitto på en beställning av den dåvarande Kung James IV till munken Jon Cor på klostret Lindores. Beställningen gällde måttet 8-balls of malt.

Munken Jon Cor har i Skottland under många år kallats för The Father of Whisky men nu har inhemska forskare faktiskt börjat tvivla och menar på att det antagligen inte var whisky som beställningen från kungen gällde utan ren sprit som behövdes för att tillverka krut till armén och om det är så då måste Skottarna flytta fram sitt whiskymakande några år till, in på 1500-talet och därmed också byta plats för tillverkningen vilket innebär att Jon Cor förlorar sin hedersamma titel och klosterruinen Lindores antagligen en hel del besök av turister framöver.

Vi får väl se, sista ordet är väl inte sagt om detta än.

Om nu Irland är whiskyns hemland så var det också här dom första officiella destillerierna dök upp. Old Bushmill's Distillery som är beläget i dagens Nordirland är världens äldsta licensierade destilleri, dom fick sitt tillstånd redan 1608. Dom hävdar givetvis att dom gjorde whisky då men det finns det inga bevis för, däremot så kan det irländska destilleriet Killbeggan visa dokument på att dom producerade whisky på 1750-talet och det gör dom till värdens äldsta officiella whiskydestilleri.

Sista ordet kanske inte är sagt om detta heller men vi håller oss till dessa uppgifter så änge i alla fall.

 

Poängbedömning

 

Det finns ju flera olika varianter om man vill bedöma whisky efter poäng men ett vedertaget internationellt sätt är att använda sig av en skala på 1-100.

Nedan här så har jag min bedömningsmall som jag tycker är ganska lätt att följa:

0-59:  Riktigt usel whisky som inte ens borde få kallas för det. Denna skulle jag inte bjuda min värsta ovän på eller så skulle jag göra just det.

60-69:  Dålig whisky. Knappt drickbar ens om den är utblandad med diverse groggvirke.

70-72:  Ingen bra whisky där man undrar över om producenten verkligen kan känna stolthet för sin produkt.

73-76:  Whisky som inte är speciellt bra men som i värsta fall kan användas som värmekälla utomhus en råkall höstkväll då man tar vad som helst som värmekälla.

77-79:  Varken eller. En intetsägande whisky.

80-82:  Inte så pjåkig. Beroende på tillfälle, omgivning och sällskap så kan denna fungera helt okey.

83-86:  Här händer det något i både doft och smak. Det finns detaljer att upptäcka här som kan vara riktigt njutningsfulla.

87-89:  En bra whisky som ger mycket av både doft och smak.

90-92:  Fantastisk whisky vars doft och smak verkligen höjer sig över mängden.

93-97:  Enastående whisky som man nästan inte vill dricka för att den inte ska ta slut.

98-100:  Bomber och Granater som en känd seriefigur skulle uttrycka sig. Det här är så nära Nirvana i doft och smak man kan komma och har man en sådan whisky i sitt glas så är det bara att tacka högre makter eller den som har bjudit på den.

Whiskyprovning i Spånga, Stockholm den 28 april 2012

 

En liten titt i whisky-backspegeln till en kväll i Spånga den 28 april 2012 då vi var ett gäng som samlades för att smaka oss igenom Glenfarclas 105 Cask Strength Highland Single Malt, The Hakushu 12yo Single Malt och Bowmore Laimrig 15yo Islay Single Malt.

Sankt Patrick och whisky

 

År 432 e.kr så kom den kristna munken Patrick tillbaka till Irland efter att under ett antal år ha rest omkring i mellanöstern och där han under ett stopp i Egypten lärt sig konsten att destillera. Han satte genast igång på hemmaplan att utveckla sin kunskap och att börja destillera och producera whisky.

Några år senare så var han och besökte ett värdshus och beställde då ett glas whisky. Även om han fick betala fullt pris så var glaset långt därifrån och han bestämde sig då för att ge ägaren en läxa så att ingen någonsin skulle bli lurad igen.

I förtroende så berättade han att han som utvald och helig visste att det fanns en ond djävul i hans källare som livnärde sig på oärlighet och lögner och skulle inte försvinna förrän ärligheten ärades på värdshuset.

Ägaren som var djupt troende blev livrädd och efter den dagen så lurades ingen på whiskyn på detta värdshus igen och det är därför man skålar i just whisky på Saint Patrick's Day.

Javisst är detta en intressant och rolig berättelse och en anledning till att dricka whisky och det är just därför denna historia fortfarande berättas på Irland för sann är den inte.

Patrick som han ändå hette hade ingenting med whisky att göra, han var faktiskt inte ens född på Irland. Han föddes någon gång i skarven mellan 300 och 400-talet e.kr av kristna romerska föräldrar i England eller Britannia som var det officiella namnet då. hans far hette Calpurnius och var diakon.

När Patrick var 16 år så kidnappades han efter en irländsk raid och satt därefter 6 år i fångenskap på Irland. Efter att ha levt som slav under dessa år så lyckades han till slut fly tillbaka till England. Efter en uppenbarelse så började han en religiös utbildning och kom efter mer än 15 år tillbaka till Irland med uppdraget att tjäna dom kristna på ön och att konvertera dom som fortfarande tydde sig till den hedniska tron.

han blev en populär förkunnare på ön eftersom han lät dom hedniska irländarna behålla en hel del av sina gamla traditioner som då blandades ihop med dom kristna. Det finns en historia där Patrick med hjälp av gud förvisade alla ormar på Irland vilket ska vara anledningen att det inte finns några sådana på ön. Ja den historien kan vi nog även den lägga i mappen märkt: Legender för även om det inte finns ormar på Irland så ligger nog inte denne Patrick bakom detta heller.

Han tros i alla fall ha dött den 17 mars och det är just därför man firar hans dag då.

Ja så den romersk/engelska/irländska Patrick var alltså inte inblandad i whiskytillverkningen men det hindrar ju inte oss idag att ändå ta ett glas till Irlands skyddshelgons ära vare sig vi är Irländare eller troende.