Kamet Single Malt Whisky

 

En av dom whisky jag presenterade på provningen i lördags var den indiska Kamet Single Malt och då hade jag faktiskt inte ens själv smakat den. Det visar ju bara hur bra man är på att snacka en massa om något som man inte har nån koll på egentligen.

Nu har jag i alla fall just denna whisky i glaset.

Surrinder Kumar som är en av dom mest legendariska whiskymakarna i Indien har tillsammans med Nancy Fraley från American Distilling Institute tagit fram denna whisky där spriten destillerats på Picadilly Distillery i regionen Haryana. Destilleringen har skett på sexradigt Korn från Himalaya (Det är ju bland annat den äldst kända varianten av Korn här i Sverige där den använts sen Stenåldern) sen så har lagringen skett i ex Bourbon och ex Sherryfat för att sen få en slutlagring i ex Franska rödvinsfat.

Whiskyn har fått sitt namn efter berget Mount Kamet som är det tredje högsta i landet och har en muskelstyrka på 46%.

På den gröna etiketten kan man också se en papegoja som är en betydelsefull fågel i byarna i området runtomkring destilleriet. Det sägs att papegojan kommer med spådomar och tecken om vad som komma skall.

Whiskyn har ett fantastiskt djup i doften med lite portvin, råsocker, ek, russin och chokladpraliner.

Något torr i smaken med tobaksblad som följs av lösgodis i form av sega råttor och ferraribilar och så en avslutning av russin. Med någon droppe vatten så blev den mildare och mjukare men enbart på ett positivt sätt. Mera godis helt enkelt.

En av dom bättre jag testat på länge och vill man inhandla denna så finns den på Bolaget på artikel nr 53905 och kostar 599 skr och med det priset så tycker jag personligen att den är en av dom mest prisvärda maltwhisky just nu.

Akashi Japanese Single Malt Whisky

 

White Oak Distillery som är det sydligast belägna i Japan startade sin verksamhet 1888 och fick som det första i landet licens att producera sprit 1919 men då var det inte whisky som tillverkades.

1984 så började dom på allvar koncentrera sig på whisky och 2007 så buteljerades deras första single malt.

Även om destilleriet White Oak tagit sitt namn från en asiatisk eksort så är denna whisky inte lagrad i såna fat. Den har mognat 3 år i ex-Bourbonfat och 2 år i ex-Sherryfat och har en styrka på 46%.

Doften är lätt och flyktig med gräsiga toner och grönt äpple, något söt där ljus sirap sticker fram.

Trevlig sötma i smaken med vanilj och smörkola där ek och lite kryddor dyker upp mot slutet.

Mycket trevlig whisky som finns på Bolaget i 50 centiliters flaskor för 1.076 skr.

Douglas Laing Provenance - Royal Brackla 1999, 11yo Single Malt Whisky

 

Destilleriet Royal Brackla som är det ena av endast två destillerier i Skottland som får använda "Royal" i namnet som ju innebär att dom en gång på 1800-talet utnämndes till kunglig hovleverantör.

Styrkan ligger på 46% och det är det oberoende buteljeringsföretaget Douglas Laing som lagrat och fyllt denna malt på flaska.

Whiskyn har en enastående doft. Lätt sötaktig med toner av skogsbär och skal från gröna äpplen med en brödig känsla.

Söt och smakrik, vanilj och ljus choklad med en kryddig avslutning.

Hellacopters Riot on The Rocks

 

Det har ju nu under ett antal år varit populärt att sångare, band eller kändisar överhuvudtaget sätter sitt namn på etiketter på någon burk eller flaska som innehåller alkohol.

Nu har turen kommit till det svenska rockbandet Hellacopters som nyligen släppt whiskyn Hellacopters Riot on The Rocks. Denna är rätt ovanlig beroende på att den innehåller en blandning av flera Bourbon whiskey som sen mixats med Skotsk grainwhisky.

Hellacopters själva menar på att idén till denna whisky kom efter en spelning i Madrid för några år sedan. Efter konserten så hade dom fem bandmedlemmarna kommit tillbaka till logen där det enda i dryckesväg som fanns var en halv Bourbonwhiskey och en halv Irländsk whiskey. Grabbarna blandade dessa två varianter vilket då blev ett riktigt lyckat experiment viket en tid senare ledde till denna whisky. Den här whiskyn innehåller ju inte någon irländsk variant så den blandningen dom drack i Spanien är ju bevisligen inte samma som den här eftersom den här har en grainwhisky som grund.

Originalet som dom själva mixade ihop kanske var bra, den här håller tyvärr inte måttet, i alla fall inte i ett glas precis som den är. Den smakar faktiskt som en sämre blended, mina tankar går till den där Snow Grouse som kom för ett antal år sedan. Väldigt oljig, nästan smetig i smaken.

Med några isbitar blev den ännu sämre och lyfte först när man istälet använde den som ingrediens i en drink. Mycket bättre med Cola och bäst med Fruktsoda.

Någon rock n roll whisky skulle jag definitivt inte kalla denna. Designen på flaskan är hårdare än innehållet.