Whiskyglas nr 5: Riedel

 

Det här glaset är rätt ovanligt men jag har personligen fått whisky i ett sådant en gång ute på krogen.

Det har en snygg design och det är nog det bästa jag har att säga om glaset, det sitter inte speciellt bra i handen och toppen samlar heller inte doft och smak något vidare men som sagt, snyggt är det i alla fall.

Flytthjälp

Eftersom jag inom kort kommer att lämna Stockholm och flytta till Motala så bjöd jag hem några av mina gamla och nyare whiskyvänner för att dom skulle få gå igenom en del skvättar och förhoppningsvis då se till att göra den där kommande flytten något lättare.

Sagt och gjort. Jag ställde upp 25 flaskor i köket vid 15-tiden och när sista man lämnade lägenheten vid 23:30 så var 16 av dom tömda.

Ett väl utfört arbete med andra ord.

Porto och Bugatti Kelch

 

Det här är dom två vanligaste glasen när man tagit steget från ett Tumbler-glas. Oftast är det dom här glasen som används vid provningar och beställer du en whisky på en krog som anser sig kunna något om whisky så är det så gott som alltid ett av dessa två glas du får.

Porto-glaset är något mindre och kraftigare och Bugatti-glaset lite större och tunnare. Glasen är exemplariska för att samla dofter och smaker på bästa sätt och dessutom perfekta att hålla i om man vill värma whiskyn med handen. Porto-glaset tycker jag personligen bäst om för att den känns stadigare i handen men Bugatti-glaset som man kanske kan kalla Porton-glasets sofistikerade storebror är ju tunnare och med ett sådant så får man liksom en känsla av att komma närmare whiskyn.

Sherry Copita eller Nosing Copita

 

Det här glaset ser ut som ett mindre vinglas och användes mycket förr i tiden i hamnarna när köparna skulle prova whiskyn innan en affär gjordes upp. Glaset gick då även under namnet Dock Glass.

Glasen används rätt ofta vid provningar men är inte så vanliga i hemmen men det är ett snyggt och elegant glas som tar hand om doft och smak riktigt bra.

Tumbler

 

Trots att vi svenskar tillhör dom nördigaste i världen när det kommer till att dricka whisky så är fortfarande det klassiska Tumbler-glaset populärast i våra hem och säger du inte till om ett specifikt glas ute på krogen så är chansen ganska stor att du får din whisky i ett sådant glas även där.

Tumbler-glas finns i en mängd olika design, runda, kantiga, tunna, tjocka, höga och låga och den gemensamma nämnaren är att dom är ungefär lika breda i toppen som i botten.

Personligen så tar jag gärna en whisky till och från i ett Tumbler-glas men helst inte när jag ska prova en för mig ny whisky, då vill jag gärna ha ett glas som samlar ihop doft och smak på ett bättre sätt än en Tumbler förmår göra.

Springbank 15yo Campbeltown 2019 Release Single Malt Whisky

 

Det är bra att veta när whiskyn från Springbank buteljerades för alla batcher smakar lite olika så den här 15-åringen som är från 2019 kan skilja sig en del från en som buteljerades 2016. 

Nr 31 ur Värmdö Whisky's Semesterlåda är alltså Springbank 15yo Campbeltown 2019 Release Single Malt som är lagrad på ex sherryfat och har en styrka på 46%.

Det är mycket saltstänkt hav i doften, ek, sherry, farinsocker och persikor.

Rätt tuff inledning i smaken som sen planar ut och blir gräddig och fruktig med en relativt kort avslutning.

88p.

Westland American Oak Single Malt Whiskey

 

Westland Distillery utanför Seattle i staten Washington är något av en experiment-verkstad där dom utan att behöva bry sig nämnvärt om dom regler som gäller vid tillverkning av tex Bourbon testar nya saker både vad det gäller grödor och fatlagring.

Till just den här whiskyn som är en single malt och nr 30 ur Värmdö Whisky's Semesterlåda så har man använt sig av, dels lokalt odlat korn som rostats så hårt att det karamelliserats och så en del rökt korn importerat från Skottland.

Lagringen har skett på ex Bourbonfat och nya oanvända fat av amerikansk ek och whiskyn har en styrka på 46%.

Westland American Oak Single Malt har en mörk, djup doft med toner av rörsocker, röda äpplen, apelsinskal och mörk choklad.

Kryddrik i smaken med röda bär och nötter, mörkt rågbröd och cigarrtoner.

Whiskyn var riktigt god även om den hade svårt att fästa sig ordentligt i min inre minnesbank.

87p.

Det är inte alltid som man tror

När det kommer till USA och whisky så finns det tre påståenden som är väl förankrade hos många whiskyälskare, faktiskt även hos amerikanarna själva och det är att det var Skottar och Irländare som tog med sig kunskapen att göra whisky när dom kom till USA, Kentucky var den stat dom slog sig ner i och Bourbon var den whisky som gjordes.

Tre påståenden som faktiskt inte är sanna.

Nästan 100 år innan Skottar och Irländare började befolka den nya kontinenten så kom Tyskar och Holländare dit och dom slog sig ner i staten Pennsylvania där dom började göra whisky på den gröda som dom var vana vid hemifrån, vilket var råg. På 1720-talet då folk från Storbritannien kom i stora skaror så fortsattes det att göra whisky och även då så var det i Pennsylvania och råg var den gröda som användes.

År 1795 så blev Kentucky den 15:e delstaten i USA och då var det många spannmålsbönder som gjort whisky under många år i Pennsylvania som tog sitt pick och pack och flyttade dit efter ett stort bråk med regeringen om en punktskatt på destillerad sprit. Pennsylvania som under många år varit whiskystaten nr 1 var nu så gott som tömd på destillerier. 

I Kentucky så växte majs som ogräs och med åren så började man mer och mer använda den grödan i whiskytillverkningen men det var inte förrän i mitten av 1800-talet som namnet Bourbon dök upp på whiskyetiketter och det var inte förrän efter förbudstiden (1920-1933) då amerikanarna vant sig vid mild irländsk och skotsk smuggelwhisky som dom började dricka den sötare och mjukare Bourbonwhiskyn, vilket innebar att rågwhiskyn som fram till dess varit ohotad i landet så gott som helt försvann. Bourbon whisky fick 1964 epitetet America's Official Distilled Spirit av Kongressen.

Det skulle faktiskt dröja ända till 1990-talet innan rågwhiskyn fick en pånyttfödelse och har ju stadigt ökat i popularitet sen dess.

Cedar Ridge Single Malt Whiskey

 

Cedar Ridge Distillery i Iowa hävdar att deras stat har världens bästa odlingsjord och därmed också då världens bästa grödor. Även om dom kanske tar i lite där så odlas i alla fall deras grödor till whiskyn lokalt och det är väl bra så.

Nr 29 ur Värmdö Whisky's Semesterlåda är Cedar Ridge Single Malt Whisky som då är en amerikansk maltwhisky vilket faktiskt fortfarande är lite ovanligt.

Whiskyn är lagrad på ex Bourbon och ex vinfat och har en styrka på 46%.

Den har en djup fruktig ton i doften med mörk honung och chokladpraliner.

Lite torr i början av smaken med vanilj och ek, toppad med limeskal och så dyker det upp en minimal rökig ton i eftersmaken.

Fantastisk bra whisky.

94p.

Wemyss Malts Vanilla Burst Blended Malt Whisky

I buteljeringsföretaget Wemyss Malts serie Family Collection så är Vanilla Burst Blended Malt den första. Den innehåller maltwhisky från två icke namngivna Speyside-destillerier och har mognat i first-fill ex Bourbonfat.

Styrkan på denna ligger på 46%.

Den är ganska tuff och stickig i doften till en början men sen känner man sötman av ljus sirap, vanilj och så gröna äpplen på slutet.

Smaken har en bra sötma av vanilj med en pepprig känsla som sitter kvar på läpparna. Ljus choklad och smörkola med en tuff eftersmak. Denna känns bra mycket starkare än den är.

Med vatten så blev den lite oljig i doften, rätt ospännande men där smaken var söt av vaniljkex, ljus sirap och med en örtblandning på slutet.

Trevlig whisky med vatten men mycket mer spännande utan.

89p.

Bladnoch 17yo Limited Release Lowland Single Malt Whisky

 

År 1817 så startade Thomas McClelland destilleriet Bladnoch som sedan dess varit Skottlands sydligaste.

Nr 27 i Värmdö Whisky's Semesterlåda är Bladnoch 17yo Limited Release Lowland Single Malt Whisky.

Den har en styrka på 46,7% och har fått en grundlagring på ex Bourbonfat för att sedan få en slutlagring i rödvinsfat från Kalifornien.

Den här whiskyn har en fantastisk doft. Fyllig med torkad frukt, körsbär, vanilj och mörk kola. Dadlar och kaffe.

Ek och kryddor i smaken. Apelsinskal och chokladpraliner.

Behaglig maltig och pepprig eftersmak i den här whiskyn som jag tyckte var riktigt bra.

90p.

Wemyss Malts Blooming Gorse Blended Malt Whisky

 

Ikväll så var det dags för nr 26 ur Semesterlådan från Värmdö Whisky och det var Wemyss Malts Blooming Gorse Blended Malt som består av två olika malt whiskies från icke namngivna Highland-destillerier. Whiskyn har legat och mognat i 15 st First Fill ex Bourbonfat och buteljerats med en styrka på 46%.

Väldigt ljus i färgen och fyllig i doften med vanilj i huvudrollen. Smör och gröna äpplen, blommor och nötter.

Whiskyn med ruggade kanter fyller munhålan ordentligt, citrustoner och gröna äpplen. Här har vaniljen tagit ett litet steg tillbaka så att grädde, honung och blomster får komma fram och visa upp sig.

Med vatten så blev den blek i doften, något torr och pepprig i smaken.

Utan vatten så tyckte jag denna var alldeles strålande.

93p.

 

Starward, Old Perth, Glenallachie och anCnoc

 

Hade lite hjälp av min gode vän Jensa tidigare idag när nr 22-25 ur Semesterlådan från Värmdö Whisky provades.

Nr 22 var Starward Two Fold Double Grain Australian Whisky från det australiensiska destilleriet Starward i Melbourne.

Whiskyn är destillerad på en blandning av korn och vete för att sen få mogna i ex rödvinsfat i ca 3 år och har en styrka på 40%.

Den känns väldigt lätt nästan flyktig i doften och det finns där en känsla av rödvin. Torrt gräs och kokos.

Lätt i smaken, något torr med en lite syrlig topp och peppar som sätter sig på läpparna. Honung och ek.

En riktigt trevlig sällskapswhisky.

88p.

Nr 23 var Morrison & Mackay - Old Perth 1994, 23yo Blended Malt Whisky som har lagrats på ex Sherryfat och innehåller malt från bland annat Macallan, Glen Grant och Highland Park. Whiskyn har en styrka på 44,9% och bär på toner av ek, torkade röda frukter, honung och lite rök.

I smaken hittar man förutom ovanstående lite choklad och kaffe, nötter och kryddor.

Den är kraftig och mustig men jag blev ändå lite besviken. Hade faktiskt väntat mig lite mer.

85p.

Nr 24. Glenallachie 10yo Cask Strength Speyside Single Malt Whisky.

En riktig tuffing med en styrka på hela 57,1% och det som imponerade var att den inte alls kändes spritig i doften. Mogna röda frukter, mörk sirap, honung och trä.

Choklad i smaken, honung och gräddkola, peppar och ek.

En eftersmak som sitter i långt efter att man tagit sista sippen.

Riktigt bra och tung whisky.

89p.

Nr 25 var anCnock 18yo Highland Single Malt med en styrka på 46%. Den här hade en lätt somrig doft med örter, vanilj, någon olja och lätt rök.

Ljust bröd i smaken med vanilj och sommarblomster, en liten rökig ton och örter.

En lätt och trevlig whisky, kanske lite tråkig.

87p.

The Swedish Whisky Clubs Convention 2011

 En liten nostalgisk tillbakablick till Nacka Strand den 30 september 2011

Wemyss Malts Velvet Fig 25yo Blended Malt Whisky

 

Semestern är för denna gång över och nu kan jag åter ta tag i småflaskorna ur Värmdö Whisky's Semesterlåda. Jag ligger lite efter men jobbar på och har nu kommit till nr 21 som är Wemyss Malts Velvet Fig 25yo Blended Malt.

Buteljeringsföretaget Wemyss Malts har använt sig av 5 ex Sherry Hogsheads från 1994 med maltwhisky från Highland och Speyside och så 15 st ex Sherry Hogsheads från 1988 med orökt malt från Bunnahabhain. Innehållet i dessa 20 fat har sedan blandats ihop och fått mysa tillsammans 16 månader i 14 återfyllda Hogsheads.

Vad säger doften då? Jo det är en korg av övermogen frukt, aprikoser, karamell och kanske lite kanel där i bakgrunden.

Enastående smak där man får en känsla av att den är starkare än dom 42,3% som den har. Fylligt fruktig med sötma av mörk sirap. En kryddblandning, mörk 75%ig choklad och kaffe och så en långsam behaglig eftersmak som sitter kvar en bra stund.

Jag testade inte denna med vatten för jag tyckte att den var så bra som den var.

Whiskyn som Wemyss Malts släpper ifrån sig är ju alltid spännande och denna är verkligen inget undantag. Riktigt bra.

93p.

Vatten

Om du nu gillar whisky, öl eller vin, läsk, cider eller champagne, kaffe eller te så finns det en gemensam nämnare som knyter ihop alltihopa: Vatten.

En av dom frågor som ställs mest när det handlar om whisky är om man ska ha vatten i den eller inte. För att få lite mer klarhet i detta så har jag gått igenom ett antal artiklar i Whisky Advocate, Forbes, Scotch Whisky.com, Mashed, Whisky.com, NPR, Test Fakta och Svenskt Vatten.

Den legendariske Bourbonmakaren Pappy Van Winkle som var en herre med starka åsikter och vass tunga menade på att 50% var den perfekta alkoholstyrkan och såg ingen anledning att producera whisky svagare än så.

-Jag ser ingen mening i att transportera vatten runtom i landet sa han.

Han var dock inte döv för det som sas runtomkring honom och insåg att många skulle vilja ha en mer nedvattnad whisky och då lade han till vatten på ett tidigt stadium eftersom han tyckte att det var bättre att göra en dålig sak bättre istället för att göra en bra sak sämre.

Dom flesta tillsätter en eller två droppar vatten i sin whisky för att som det så fint brukar heta ”öppna upp whiskyn” och visst händer det saker när whiskyn kommer i kontakt med vatten. Alkoholen dämpas vilket ger andra dofter och smaker mer utrymme men det betyder ju inte att den blir godare för det, dom där dofterna och smakerna som kommer fram behöver ju inte vara behagliga.

Whiskyexperten Booker Noe tycker att man kan späda en Bourbon 50/50 eftersom den är så robust och inte förlorar något på det och när whiskymakare smakar igenom sin whisky under lagringen i fat så vattnar dom ner den minst 50% för att få fram så mycket detaljer av doft och smak som det bara går.

Man kan ju själv experimentera genom att hälla upp ett specifikt mått av whisky för att sedan testa med vatten och då hålla koll på exakt hur mycket vatten man har i för varje gång och sen stoppa när man tycker att det är som bäst.

Kemisterna Björn Karlsson och Ran Friedman på Linnéuniversitetet i Sverige har gått ett steg längre och har med hjälp av datasimuleringar och samverkan mellan molekyler av vatten, etanol och guajakol där det sista är det ämne som ger smak i bland annat rökig whisky och kaffe funnit att när alkoholhalten understeg 45% så samlades guajakol vid ytan men vid starkare % så blandades ämnet nere i glaset och berövade därmed drickaren en massa dofter och även smak och detta rör inte bara rökig whisky för dom ämnen som finns i annan whisky som kresoler (Tjära), eugenol (kryddor) och vanillin (vanilj) tillhör samma ämnesfamilj och reagerar med alkoholstyrka på samma sätt. Dessa forskare menar också på att whiskyn gärna kan stå en stund upphällt i ett glas för när guajakol blir luftburet så ökas smakkoncentrationen ännu ett steg.

Det här med kemi ligger ju långt utanför min komfortabla zon men jag tycker ändå att man ska ha det i åtanke eftersom just vatten påverkar whiskyn så mycket och en whiskyprovningsupplevelse antagligen kan äventyras med tillsättande av dåligt vatten.

Det är ju så att sitter jag här i Stockholm med en 16-årig Lagavulin med två droppar vatten i så är smaken olika om jag skulle sitta med samma whisky i Luleå eller i Helsingborg, beroende på att vattnet skiljer sig så mycket.

Felipe Schrieberg på Scotch Whisky.com säger att han på många whiskyprovningar fann att det stod vattenflaskor av märket Evian på borden. Han tyckte aldrig att några droppar vatten i whiskyn blev bra och började kolla upp saken och märkte då att halten salt i vattnet antagligen var spöket. Evian innehåller 360mg salt per liter vilket i jämförelse med andra märken är väldigt mycket. Efter en del experimenterande så insåg han att så neutralt vatten som möjligt är bäst.

 Vårat svenska kranvatten borde alltså vara ypperligt att använda. Jag läste en undersökning i Test Fakta som visade på att vårt kranvatten är nyttigare än flaskvatten hur naturligt än tillverkaren säger att det är. Svenskt kranvatten innehåller 5mg salt per liter att jämföras med ovanstående Evian.

Nästan alla destillerier använder ju mjukt vatten (vatten med låga halter av mineraler) vid tillverkningsprocessen och då borde ju även vi göra det sen när vi ska använda det i den färdiga produkten.

Utan vatten inget liv och utan vatten ingen whisky så vattnet är viktigt och något vi whiskyälskare inte ska förbise men vad än alla forskare och whiskyexperter säger så skiljer sig vattnet åt beroende på var du är, det finns oändligt många varianter av vatten, tusentals olika sorters whisky och framförallt så är vi människor olika och har en mängd uppsättning smak och doftcensorer som skiljer sig enormt från varandra.

Jag har hört folk säga på provningar att whisky är gjort för att man ska ha vatten i men det är bara skitsnack för om whiskymakaren tycker att det ska vara mer vatten i whiskyn så skulle han eller hon tillsatt det redan innan buteljeringen.

När jag har en ny whisky i glaset så smakar jag alltid utan vatten för att känna på den ordentligt precis som den är för att sen kanske använda mig av några droppar men jag säger som alltid: Drick din whisky som du själv tycker att det smakar bäst, med eller utan vatten, med eller utan is. Det finns bara en expert när du ska intaga din whisky och det är du.

Man ska dock veta det att is fungerar som en magnet i glaset och drar till sig både doft och smak och det gör ju att man faktiskt går miste om en hel del detaljer. Är det så att du ändå gillar is i whiskyn så fortsätt med det, jag kan själv stoppa i två bitar i en Bourbon under varma somrar men är det så att du ska ha i vatten så använd helst inte iskallt och dessutom så behöver du inte anstränga dig för att hitta det ultimata vattnet i någon butik, vi kan stoltsera med världens bästa kranvatten här i landet så det är ju bara att skruva på blandaren.