Så blev det då dags att ta farväl av Teeling Small Batch Rum Cask Finish Irish Whiskey och låta den fara iväg till whiskyhimlen eller i det här fallet, (kanske inte lika romantiskt) städskrubben innan den senare ska förpassas till glasåtervinningen.
Mitt namn är Lelle, född och uppvuxen i Stockholm men boende i Motala sen 2021-10-01. Har varit ordförande i whiskyklubben WK Boothie sen 2008. Jag tänker, pratar, skriver och dricker whisky i tid och otid, håller provningar överallt där det finns möjlighet för både mindre och större sällskap. Förutom den här bloggen så håller jag även i gruppen Whisky och Whiskey på Facebook. Den här bloggen ska handa om whisky och whiskey i alla dess former och även om saker och ting runtomkring denna dryck.
Så blev det då dags att ta farväl av Teeling Small Batch Rum Cask Finish Irish Whiskey och låta den fara iväg till whiskyhimlen eller i det här fallet, (kanske inte lika romantiskt) städskrubben innan den senare ska förpassas till glasåtervinningen.
Det är väl najs att komma ut på balkongen efter en varm dag precis när solen gått ner och det börjar bli lite svalt, hälla upp en whisky och bara låta den fylla själen med flytande kärlek.
Jag har alltid sagt att En balkong är inte en balkong om den inte alltid är möblerad med en whisky...Njaee förresten, det har jag ju aldrig sagt men det lät ju jävligt bra så från och med nu så ska det bli mitt motto.
Min första balkongwhisky här blir Teeling Small Batch Rum Cask Finish Irish Whiskey som nu kommer att ha sin plats på balkongen tills den dag då den gjort sitt.
Skål!
I samma veva som Juli blev Augusti så begav jag mig upp till Stockholm och ut i dess östra delar, närmare bestämt Stavsnäs / Värmdö där Mr Hempa Edvardsson stod och tog emot med öppna armar på Trastens Palace.
Anledningen till detta besök var två, vänner och Whisky. När det handlar om whiskyn så skulle vi prata om, prova och utvärdera fem whisky. Fyra privata och en officiell buteljering fördelat på destillerierna High Coast och Mackmyra.
"Mackmyra MackLurig 2015 Single Cask Whisky"
Lagrad i ex Sherryfat i 4 år och 4 månader och buteljerad med en styrka på 46,3%. Det här var en relativt lätt och söt whisky, nästan lite elegant i sin framtoning. Den var riktigt bra men försvann kanske lite eftersom den innan var så muskulös i hela sin uppenbarelse.
Förutom att det alltid är trevligt att träffas så var den egentliga anledningen till vår sociala samvaro igår att gå igenom tre whisky från destilleriet Woodford Reserve som är en av USA's mest respekterade whiskytillverkare och faktiskt också en av dom nyare eftersom dom bara hållit på sen mitten av 90-talet även om det gjorts whisky på platsen mellan städerna Versailles och Frankfort i norra delen av Kentucky sedan 1812 men då hette destilleriet Old Oscar Pepper Distillery.
På Woodford så vill man gärna påpeka att dom gjort whisky sen 1812 men grejen är att destilleriet har bytt ägare ett antal gånger, bytt namn och dessutom varit nedlagt ett antal år innan företaget Brown-Forman Corporation köpte destilleriet 1941 för att sen sälja det och köpa tillbaka anläggningen 1993. År 1996 så hette destilleriet Woodford Reserve och samma år så presenterades deras första whisky med det namnet.
Edradour Distillery har ju i många år levt mycket på att dom är Skottlands minsta destilleri, det har varit en grej för turister (intresserade av whisky eller inte) att besöka stället och dom har sen 1825 gjort whisky på ungefär samma sätt. Med tanke på att det dom senaste åren fötts en hel del nya destillerier så är jag osäker på om dom fortfarande är landets minsta destilleri men på etiketterna på deras flaskor (dom har i nuläget ca 25 olika sorters whisky) så står det fortfarande så.
Det som först slog mig var när jag hällde upp den här whiskyn eftersom den var nästintill färglös, det andra som slog mig var när jag läst att den höll en styrka på 60,7% vilket ju är rätt tufft.
Whiskyn har producerats på Linkwood Distillery i norra Speyside-regionen för att därefter tagits hand om av det oberoende buteljeringsföretaget A.D. Rattray, lagrats i Bourbon Hogshead i 10 år och lagts på flaska år 2020.
För att vara så stark så är den förvånande mild i doften, Det är mycket sommar här med gröna äpplen, gräs och torrt trä. Det är först efter en stund som det bakifrån kommer en del stickiga toner som faktiskt fick mig att rygga tillbaka lite och nysa.
Väldigt söt och sträv i smaken och en beska som följs av en tung stark våg som fyller hela munhålan och som nästan har en bedövande effekt.
Med några droppar vatten så fick den en lite syrligare ton i doften och blev fantastiskt mjuk och behaglig i smaken. Väldigt söt med toner av torrt gräs och sommarblomster, någon vanilj, chili och ljust bröd.
En riktigt bra whisky som jag tyckte behövde lite vatten för att man skulle få känna av dess kvalitet ordentligt.
Den här 18-åringen från Tomatin Distillery med en styrka på 46% har fått en slutlagring på Oloroso Sherryfat, vilka fat den legat i den störts adelen av tiden framgår inte men personligen så gissar jag på ex Bourbonfat.
Efter tre års väntan så var det då äntligen dags igen för Linköping WhiskyExpo i Konsert och Kongresshallarna några minuters promenad från...