Woodford Reserve Kentucky Straight Rye Whiskey

Den här whiskeyn testade jag första gången under ett besök på Linköpings Whiskyexpo tidigare i vintras och redan efter första smutten så var jag fast och jag beställde den så fort jag kom hem efter den helgen.

Whiskeyn produceras på destilleriet Woodford Reserve i Versailles / Kentucky som ju är ett lite annorlunda destilleri på grund av att dom förutom den vanligare Bourbonwhiskeyn också producerar Vete, Malt och Rågwhiskey.

Jag gillar deras Bourbon men tycker att den här Woodford Reserve Kentucky Straight Rye är ett par strån vassare. Den är destillerad på 53% Råg, 33% Majs och 14% Korn och har en styrka på 45,2%.

Den har en djup mörk doft med påtaglig tobak, torkat läder och sötma av rörsocker, vanilj och lite marsipan.
Torr känsla i smaken, kryddrik med ektoner och en mix av vanilj och lakrits med en liten syrlig ton av äppelskal på slutet.

Riktigt bra rågwhiskey som just nu finns att beställa på Bolaget till en kostnad av 479 skr.

Teerenpeli Portti Single Malt Whisky

Den här whiskyn från det finländska bryggeriet och destilleriet Teerenpeli beläget på skidorten Lahti är lagrad ca 4 år på ex Bourbonfat för att sen ha flyttats över till ex Portvinsfat där den sen legat och gosat i 1½ år.

Här har man den finländska barrskogen direkt i doften, det är vild natur med trä och skogsbär och lätta vaniljtoner.
Smaken bär på torrt gräs, den är lätt fruktig, kryddigt vass och med en lång ekfatsavslutning.

Whiskyn har en muskelstyrka på 43%, den är varken kylfiltrerad eller färgsatt och finns just nu att få tag på här hemma på bolagets beställningssortiment för den behagliga summan av 826 skr med artikelnummer 82631.

Riktigt bra whisky det här som visar att Teerenpeli kan mixa finsk skarp råhet med mjuk elegans. Jag hade förmånen att av min vän Trollehav få denna i present som jag tror skulle passa excellent utomhus en ljummen sommarkväll men som ju faktiskt var riktigt bra även inomhus en dyster grå och kall marskväll.

Irländsk Grain och Torsk

Som vanligt när jag assisterar i köket så behöver jag ju någonting som backar upp mig, ikväll så var det i form av Glendalough Double Barrel Irish Single Grain som matchade den där fisken, såsen, riset, osten och broccolin som frugan (givetvis med min ovärderliga hjälp) blandade ihop alldeles enastående.

Den där lätta flyktigt fruktiga smaken med citrustoner, torrt trä och gräs, den långa slutklämmen med apelsinskal gjorde att jag för en stund nästan glömde maten och istället flög iväg ut på landet en tidig vårafton.

Whisky på spåret

Behövde ju någon sjysst whisky till På Spåret och eftersom det programmet handlar om resor så tänkte jag lite globalt och med det menar jag ju då utanför Skottland, Irland och USA och efter att ha rotat lite i mina hemliga gömmor så hittade jag Millstone Oloroso Sherry Cask Dutch Single Malt från Zuidam Distillers i Nederländerna. 

Den här NAS-whiskyn passade alldeles utmärkt till Luuk och Lindströms frågor på TV och speciellt till det kaffe jag också hade bredvid mig eftersom whiskyn är som ett maffigt fikabröd. En fruktkaka med russin och chokladtoner i flytande form, en dessert på 46% i en enastående vacker bärnstensfärgad skrud.

Fredagswhisky den 21 februari 2020

Det är fredag och det fixas och donas här hemma i köket för att få ihop en middag. Nu är det ju inte jag som har hand om den biten utan min fru men jag håller mig ändå i närheten och hejar på och det gör jag just nu med en Cedar Ridge Small Batch Iowa Bourbon Whiskey som med sin milda mjuka bäriga inledning passar perfekt till alla matiga dofter som virvlar runt i köket. Efter den milda starten så bjuder whiskeyn på en najs ton av lantliv och hö innan en Bourbonsötma tar över utan att vara Kentucky-maffig utan lätt och flyktig.

Riktigt bra Bourbon från en av dom få stater utanför Kentucky som faktiskt producerar den varianten av whiskey.

Whiskyprovning på Eklunds Bakficka i Motala den 15 februari 2020.

Lördagen den 15 februari när den stora visaren pekade på 16:00 så träffades ett glatt, nyfiket och intresserat gäng på Eklunds Bakficka i Motala för att under några timmar gå igenom något utav det Sverige har att erbjuda av whisky. Vi pratade lite om svensk whiskyhistoria som påbörjades i slutet av 1880-talet utanför Göteborg som sen efter många års uppehåll fortsatte under 1960-talet i Stockholm fram till Mackmyra’s start 1999 och explosionen av destillerier bara 10 år senare.

Vi började med Roslagswhisky Eko No1. 4yo Single Cask Malt från Norrtelje Brenneri.

Whisky nr 2 var High Coast Älv 6yo Single Malt från Ångermanland som följdes av Gotland Whisky’s Isle of Lime Tjaukle 4yo Single Malt.

Sen tog vi tag i Bergslagen Sherry Darling 6yo Ferie Peat Single Malt från Örebro och så avslutade vi med Mackmyra och SWF:s jubileums whisky Mackmyra SWF#30 6yo Cask Strength Single Malt.

Så här i efterhand när jag gått igenom vad alla hade att säga om innehållet i glasen så var det ingen whisky som föll igenom utan alla fem hade någonting som kittlade deltagarnas smaklökar på något sätt. Bäst betyg fick nog ändå Bergslagen Sherry Darling 6yo Ferie Peat som ju innehåller destillat som Grythyttan Whisky producerade för ett antal år sedan och som Bergslagen whisky sen låtit vila i egna lagerhus i fat där hälften av dom innehållit rökig whisky och hälften orökt. På andra plats så kom High Coast Älv 6yo från den lilla norrländska orten Bjärtrå som legat på ex Bourbonfat och som ståtade med riktigt trevliga vaniljtoner. Mackmyra SWF#30 6yo Cask Strength som ju Mackmyra gett ut tillsammans med Svenska Whiskyförbundet för att fira destilleriets 20-års jubileum är ju en whisky som inte går att köpa utan gjordes speciellt för SWF:s medlemmar. En kraftfull och maffig whisky som också gillades bra medans Norrtäljes Roslagswhisky Eko No1. 4yo Single Cask där vi hade flaska nr 73 av endast 94 st växte ordentligt när den vattnades ner något vilket också gällde för Isle of Lime Tjaukle 4yo som nog ansågs vara den whisky under provningen som kanske stack ut mest i doft och smak.

Det var en lyckad provning med en samling goda och intressanta destillat och lagringar och alla verkande nöjda och glada när dom lämnade sina platser vid bordet efter ett antal timmar.

Black Velvet Reserve 8yo Canadian Blend

Black Velvet är en av dom mest kända whisky från Kanada och när den kom ut på marknaden 1951 så gick den under namnet Black Label men har nu under ett antal år hetat Black Velvet. Deras 3-åring har under en längre tid stått på Bolagets hyllor och det är en whisky som jag personligen inte är speciellt förtjust i men den som jag hittade i ett mörkt hörn i mitt dryckesrum häromdagen var Black Velvet Reserve 8yo Canadian Blend som är lite ovanligare och som jag blev lite nyfiken på.

Blandningen i denna whisky är av grain och majswhisky och dessa har då legat på, till största delen ex Bourbonfat. Det lite unika med denna whisky är att den är gjord enligt ”Mixed at Birth” metoden vilket innebär att man blandar ihop sprit från ett par olika destillerier innan man fyller faten för att inleda själva lagringen.

Doften av denna är väl inte så att man direkt längtar att ta en smutt, den är lite parfymigt spritig med några mindre toner av vanilj där bakom, apelsinskal och ek.

Apelsinskalsbeskan är påtaglig i början av smakerna, lätt fruktig med lite ljus choklad och dammsugare (jag menar då kaffebrödet som också går under namnet Punchrulle och inte den där maskinen som står i städskrubben).

Den smakar ju bra mycket bättre än vad doften lovar men den är ändå rätt blek tycker jag, den lyfter aldrig riktigt i någon del och jag ställer tillbaka den på sin plats där i hörnet så får vi se när jag ger den en chans igen.