Speyburn Bradan Orach Highland Single Malt Whisky

Trots att Speyburn Distillery är ett av skottlands mest fotograferade destilleri pga sitt vackra läge på en sluttning i Rothesdalen i Speysidedistriktet så är whiskyn nästan okänd här hemma i Sverige.

Nästan allting som produceras på destilleriet exporteras till USA där dom har sin största marknad.

Den whisky jag hade i glaset var en Speyburn Bradan Orach Highland Single Malt som är en hyllning till dom laxar som finns i floden Spey i närheten och som är ett populärt tillhåll för sportfiskare.

Bradan Orach är Gaelliska och betyder "Den Gyllene Laxen".

Den har en lätt fruktig doft med lite flyktiga toner av päron och äpple och så en något stickig avslutning.

Smaken sen är lika lätt som doften, något vattnig men en sötma av frukt och honung och en lite torr slutkläm.

Allting är dock lite svävande, det är liksom ingenting som riktigt fäster.

Trevlig whisky men ingen som ger några bestående intryck direkt.

The Glenlivet Nádurra 16yo Single Malt Whisky

The Glenivet är det destilleri som säljer näst mest maltwhisky i världen efter Glenfiddich och i USA så innehar dom första platsen.

Nádurra betyder naturlig på Gaelliska och det namnet har denna whisky fått för att det är en cask,

dvs att den efter att ha lagrats 16 år på Bourbonfat buteljerats direkt på flaska utan någon som helst inblandning av någonting mer än det som redan fanns där från början.

Den här är alltså en whisky som man kan köpa varje år och den kan då smaka lite olika varje gång och dessutom skilja sig i styrka.

Just denna jag hade i glaset hade en muskelkraft på 48% men det var ingenting som näsan kände av när dom första tonerna letade sig in.

Behagligt mjuk och len som en sommarbris med lätta söta honungstoner och det där är något som sen hänger med när man smakar av den.

Honung, vanilj, nöt, en äng av sommarblomster och så en lång värmande eftersmak där whiskyn först då visar lite av sin muskelkraft.

Jag förstår varför denna år efter år är en storsäljare, den har någonting för alla som tycker om whisky.

Förutom rök då kanske.

Drumguish Single Highland Malt Whisky

Drumguish är en NAS-whisky som produceras på Speyside Distillery som trots namnet ligger i regionen Highland i den lilla staden med samma namn som whiskyn.

Den här whiskyn är inte äldre än 5 år och det känner man redan när näsan når över glaskanten.

En liten lätt fruktighet och honungssötma som nästan direkt går över till en parfymig och spritigt ganska obekväm doft.

Smaken är väldigt intetsägande med en hel del sån där oljig känsla som man brukar få i en del sämre Blended och det lilla man får i sig i smakväg försvinner också väldigt snabbt.

Vilka fat som används framgår inte och anledningen till att denna whisky inte går under samma namn som destilleriet är att destillerichefen George Christie antagligen inte vill förknippa sitt destilleri med så här ung whisky och det känns väl lite fånigt, precis som om man skäms över en del av sin produktion, då kan man ju lika gärna strunta i att buteljera den och hälla ut den istället.

Näe, detta är ingen whisky jag lägger på minnet, den kanske funkar hyfsat utomhus på sommaren vid grillen i sällskap med nån sjysst bira men annars så får den nog vara.

Edradour Caledonia 12yo Highland Single Malt Whisky

På en strand i Frankrike 1977 så satt sångaren Dougie MacLean och längtade tillbaka hem till Skottland.

Han skrev låten Caledonia där på stranden och efter att den sången sen släpptes 1983 så har den blivit något av en nationalsång i Skottland.

2009 så skulle destilleriet Edradour släppa en whisky som en hyllning till Skottlands nationalpoet Robert Burns som då firade sin 250-åriga födelsedag.

Destillerichefen Andrew Symington kontaktade Dougie MacLean och tillsammans så valde dom ut ett par fat med whisky som legat minst 12 år och som sen fick mötas och kramas lite för att sen buteljeras under namnet Edradour Caledonia 12yo Highland Single Malt.

Edradour är ett av världens minsta destillerier och producerar sin whisky i samma byggnader och ungefär på samma sätt som när dom startade 1825.

Destilleriet är beläget i Perthshire och detta var en av anledningarna till att Dougie MacLean som ju är uppvuxen i området ville vara med i projektet.

Doften bär på en korg av russin, bär och frukt, apelsinskal och vanilj sen så finns det där i bakgrunden en lite oljig ton.

Smaken är fruktigt söt med nyanser av smörkola, vanilj, honung och nötter. Den har en lite torr och kort avslutning för att sen på ett underligt sätt komma tillbaka och ligga och massera gommen en stund.

Den har en styrka på 46% och är lagrad på ex Oloroso Sherryfat i minst 12 år.

Riktigt trevlig och njutbar både i doft och smak.

Dougie MacLean - Caledonia

The Naked Grouse Blended Malt Whisky

Den här whiskyn från The Famous Grouse är en blended malt som innehåller maltwhisky från bland annat Macallan, Highland Park, Glenturret och Glenrothes.

Med andra ord så är det ju inga dåliga ingredienser som har mixats ihop.

Faten som denna whisky är lagrad på är spanska och amerikanska sherryfat hämtade från destilleriet Macallan.

Exklusiva sherryfat från Macallan vill gärna producenten påpeka men jag tvivlar ju starkt på att dessa skulle vara mer exklusiva än några andra sherryfat i branschen.

Ibland så ska det ju låta lite mer bara.

Namnet har den för att den saknar vanlig etikett, den numera kända loggan är graverad i glaset på flaskan istället.

Själva lagringen sker först 2-4 år på spanska fat innan whiskyn byter bostad till dom amerikanska faten där den får ligga upp till 8 år.

Doften är väldigt fruktig med en del smörkola, vanilj och en behaglig brödighet och med en pytteliten ton av apelsin i bakgrunden.

Väldigt mild och mjuk i smaken, smörig och fruktig med vaniljtoner och så en aning torr lite bränd ton mot slutet.

En mycket trevlig whisky och den klart bästa hittills som The Famous Grouse gänget släppt ifrån sig och dessutom med en väldigt snygg och ren design på flaskan.

The Famous Grouse 12yo Gold Reserve Blended Whisky

The Famous Grouse 12yo Gold Reserve Blended Whisky gavs ut 1996 i samband med att företaget fyllde 100 år.

Den innehåller bland annat malt från Macallan och Highland Park och har en styrka på 43%.

Sherry i doften, kola och vanilj med en lite oljig känsla.

Mycket frukt i smaken med vanilj och ek med en avslutning av torkat läder.

Riktigt trevlig whisky.

The Glenlivet Archive 21yo Special Edition Single Malt Whisky

Även om rökighet inte är det första man tänker på när det kommer till en whisky från The Glenlivet så finns det en intressant liten rökig ton i just denna.

Blommig, fruktig och så lite plommon eller om det kan vara russin.

Tydlig smak av ekfat, sherrysötma och en ganska skarp alkoholram runt alltihopa med en lång värmande och kryddig eftersmak.

Den här 21-åringen var riktigt bra och satt ju faktiskt kvar i munnen som sällskap en bra stund och det är ju alltid trevligt med lite småprat efter en häftig upplevelse.