Mitt namn är Lelle, född och uppvuxen i Stockholm men boende i Motala sen 2021-10-01. Har varit ordförande i whiskyklubben WK Boothie sen 2008. Jag tänker, pratar, skriver och dricker whisky i tid och otid, håller provningar överallt där det finns möjlighet för både mindre och större sällskap. Förutom den här bloggen så håller jag även i gruppen Whisky och Whiskey på Facebook. Den här bloggen ska handa om whisky och whiskey i alla dess former och även om saker och ting runtomkring denna dryck.
Translate
tisdag 10 augusti 2021
Wemyss Malts Blooming Gorse Blended Malt Whisky
söndag 8 augusti 2021
Starward, Old Perth, Glenallachie och anCnoc
lördag 7 augusti 2021
onsdag 4 augusti 2021
Wemyss Malts Velvet Fig 25yo Blended Malt Whisky
tisdag 3 augusti 2021
Vatten
Om du nu gillar whisky, öl eller vin, läsk, cider eller champagne, kaffe eller te så finns det en gemensam nämnare som knyter ihop alltihopa: Vatten.
En av dom
frågor som ställs mest när det handlar om whisky är om man ska ha vatten i den
eller inte. För att få lite mer klarhet i detta så har jag gått igenom ett
antal artiklar i Whisky Advocate, Forbes, Scotch Whisky.com, Mashed, Whisky.com,
NPR, Test Fakta och Svenskt Vatten.
Den
legendariske Bourbonmakaren Pappy Van Winkle som var en herre med starka
åsikter och vass tunga menade på att 50% var den perfekta alkoholstyrkan och
såg ingen anledning att producera whisky svagare än så.
-Jag ser
ingen mening i att transportera vatten runtom i landet sa han.
Han var dock
inte döv för det som sas runtomkring honom och insåg att många skulle vilja ha
en mer nedvattnad whisky och då lade han till vatten på ett tidigt stadium
eftersom han tyckte att det var bättre att göra en dålig sak bättre istället
för att göra en bra sak sämre.
Dom flesta
tillsätter en eller två droppar vatten i sin whisky för att som det så fint
brukar heta ”öppna upp whiskyn” och visst händer det saker när whiskyn kommer i
kontakt med vatten. Alkoholen dämpas vilket ger andra dofter och smaker mer
utrymme men det betyder ju inte att den blir godare för det, dom där dofterna
och smakerna som kommer fram behöver ju inte vara behagliga.
Whiskyexperten
Booker Noe tycker att man kan späda en Bourbon 50/50 eftersom den är så robust
och inte förlorar något på det och när whiskymakare smakar igenom sin whisky
under lagringen i fat så vattnar dom ner den minst 50% för att få fram så
mycket detaljer av doft och smak som det bara går.
Man kan ju
själv experimentera genom att hälla upp ett specifikt mått av whisky för att
sedan testa med vatten och då hålla koll på exakt hur mycket vatten man har i
för varje gång och sen stoppa när man tycker att det är som bäst.
Kemisterna
Björn Karlsson och Ran Friedman på Linnéuniversitetet i Sverige har gått ett
steg längre och har med hjälp av datasimuleringar och samverkan mellan
molekyler av vatten, etanol och guajakol där det sista är det ämne som ger smak
i bland annat rökig whisky och kaffe funnit att när alkoholhalten understeg 45%
så samlades guajakol vid ytan men vid starkare % så blandades ämnet nere i
glaset och berövade därmed drickaren en massa dofter och även smak och detta
rör inte bara rökig whisky för dom ämnen som finns i annan whisky som kresoler
(Tjära), eugenol (kryddor) och vanillin (vanilj) tillhör samma ämnesfamilj och
reagerar med alkoholstyrka på samma sätt. Dessa forskare menar också på att
whiskyn gärna kan stå en stund upphällt i ett glas för när guajakol blir
luftburet så ökas smakkoncentrationen ännu ett steg.
Det här med
kemi ligger ju långt utanför min komfortabla zon men jag tycker ändå att man
ska ha det i åtanke eftersom just vatten påverkar whiskyn så mycket och en
whiskyprovningsupplevelse antagligen kan äventyras med tillsättande av dåligt
vatten.
Det är ju så
att sitter jag här i Stockholm med en 16-årig Lagavulin med två droppar vatten
i så är smaken olika om jag skulle sitta med samma whisky i Luleå eller i
Helsingborg, beroende på att vattnet skiljer sig så mycket.
Felipe
Schrieberg på Scotch Whisky.com säger att han på många whiskyprovningar fann
att det stod vattenflaskor av märket Evian på borden. Han tyckte aldrig att
några droppar vatten i whiskyn blev bra och började kolla upp saken och märkte
då att halten salt i vattnet antagligen var spöket. Evian innehåller 360mg salt
per liter vilket i jämförelse med andra märken är väldigt mycket. Efter en del
experimenterande så insåg han att så neutralt vatten som möjligt är bäst.
Vårat svenska kranvatten borde alltså vara
ypperligt att använda. Jag läste en undersökning i Test Fakta som visade på att
vårt kranvatten är nyttigare än flaskvatten hur naturligt än tillverkaren säger
att det är. Svenskt kranvatten innehåller 5mg salt per liter att jämföras med
ovanstående Evian.
Nästan alla
destillerier använder ju mjukt vatten (vatten med låga halter av mineraler) vid
tillverkningsprocessen och då borde ju även vi göra det sen när vi ska använda
det i den färdiga produkten.
Utan vatten
inget liv och utan vatten ingen whisky så vattnet är viktigt och något vi
whiskyälskare inte ska förbise men vad än alla forskare och whiskyexperter
säger så skiljer sig vattnet åt beroende på var du är, det finns oändligt många
varianter av vatten, tusentals olika sorters whisky och framförallt så är vi
människor olika och har en mängd uppsättning smak och doftcensorer som skiljer
sig enormt från varandra.
Jag har hört
folk säga på provningar att whisky är gjort för att man ska ha vatten i men det
är bara skitsnack för om whiskymakaren tycker att det ska vara mer vatten i
whiskyn så skulle han eller hon tillsatt det redan innan buteljeringen.
När jag har
en ny whisky i glaset så smakar jag alltid utan vatten för att känna på den
ordentligt precis som den är för att sen kanske använda mig av några droppar
men jag säger som alltid: Drick din whisky som du själv tycker att det smakar
bäst, med eller utan vatten, med eller utan is. Det finns bara en expert när du
ska intaga din whisky och det är du.
Man ska dock
veta det att is fungerar som en magnet i glaset och drar till sig både doft och
smak och det gör ju att man faktiskt går miste om en hel del detaljer. Är det
så att du ändå gillar is i whiskyn så fortsätt med det, jag kan själv stoppa i
två bitar i en Bourbon under varma somrar men är det så att du ska ha i vatten
så använd helst inte iskallt och dessutom så behöver du inte anstränga dig för
att hitta det ultimata vattnet i någon butik, vi kan stoltsera med världens
bästa kranvatten här i landet så det är ju bara att skruva på blandaren.
fredag 30 juli 2021
Svenskar och Rökig Whisky
Rökig whisky
är ju något som tenderar att dela upp whiskydrickare i två läger. Brukligt är
att antingen gillar man rök eller så gör man det inte.
Det finns ju
olika varianter av rökig whisky och hur rökt whiskyn är mäter man i hur mycket
kolföreningen fenoler den innehåller. Måttet ppm (Parts Per Million) används
för att visa just rökigheten i en whisky. En orökt malt innehåller 0 eller så
gott som 0 ppm medans en lätt rökt whisky ligger på ungefär 5-10 ppm. Dom
rökiga malterna från Islay som ju är den rökiga whiskyns hjärta i världen
ligger mellan 25-55 ppm och så har vi Octomore från Bruichladdich som så gott
som alltid ligger över 100 ppm och som räknas som världens rökigaste.
Vi svenskar
har ett väldigt gott förhållande till rökig whisky och vi är dom som dricker
mest av den varianten i världen. Vad beror detta på då?
Många hävdar
att det har med våra natur-gener att göra. Vi älskar att tillbringa tid vid
kusten eller i skog, fjäll och mark. Rökigheten påminner oss om äventyr i
naturskön omgivning där vi i århundraden rökt fisk, kött och korv. Visst är det
så att när man sitter och njuter av en tung rök från Lagavulin eller Ardbeg så
kan tankarna fara iväg till en öppen eld i en granskog, vid en sjö med en
stockstuga runt hörnet eller en gammal fiskeskuta vid havet fastsatt med
tjärade trossar om man har en Laphroaig i glaset.
Nu är det ju
så att både Finland och Norge också har en massa natur med skogar och vatten
runt hörnet och också har rökt livsmedel i många herrans år så varför dricker
inte dom lika mycket rökig whisky som oss då? Det här med naturen kanske inte
är hela förklaringen ändå.
Vi här hemma
är ju inte bara dom som dricker mest rökig whisky i världen vi är också
fanatiska föreningsmänniskor. Jag vet inte om vi är värst i världen men jag är
säker på att vi åtminstone är topp 5 när det kommer till antal klubbar och
föreningar. Finns det 3 personer som gillar kottar så nog fan så har dom strax
startat en kotteklubb och det förvånar ingen om det då redan finns ett Svenskt
Kotteförbund med tillhörande årsmöten, resor och andra event.
Jag tror
inte det finns ett land till på vår planet med fler whiskyklubbar än i Sverige och
det kan nog också vara en anledning. Fler får möjlighet att fördjupa sig i lite
annorlunda whisky och då även fler sorters rökiga varianter och dessutom
diskutera detta med likasinnade.
Även om
Islay i många år varit navet i det rökiga cykelhjulet så är det idag många
fastlandsdestillerier som experimenterar med halten av fenoler och även blended-industrin
har ju insett att det är värt att ha en rökig variant för att hänga med i racet.
Historiskt
sett så var den mesta whiskyn i Skottland och på Irland något rökt och det
berodde nog på att man förr helt enkelt eldade mycket med torv och då fick grödorna
den rökiga tonen vare sig det var meningen eller ej sen så var ju en kraftig
rök också ett sätt att gömma dofter och smaker i en lite sämre whisky.
Det är fler
män än kvinnor som här i landet gillar rökig whisky även om antalet kvinnor
stadigt ökar. Personligen så är jag mycket förtjust i rökig whisky men då menar
jag ju inte att all rökig whisky är bra, precis som allting annat så finns det
ju bättre och sämre varianter.
Det är svårt
att svara på varför vi svenskar är så förtjusta i rökig whisky. En 16-årig
Lagavulin, Ardbeg Uigeadail eller en Laphroaig PX Cask tycker jag är ett
enastående sällskap ute i naturen och varför jag tycker så, ja det vet jag inte
riktigt men medan vi suger på den frågan så anser jag att vi helt enkelt
fortsätter att njuta av ppm höga halter i vår whisky oavsett vad svaret kommer
att visa om vi nu någonsin får något.
torsdag 29 juli 2021
Ardbeg Corrywreckan Islay Single Malt Whisky
Det brukar heta att Ardbegs otämjda sprit inte är för de svaga. Just den här Ardbeg Corrywreckan Islay Single Malt har kallats för världens bästa NAS-whisky.
Nr 20 ur Semesterlådan från Värmdö Whisky har en styrka på 57,1% och levererar en bred och fyllig rökdoft med smör, ek och granskog och en något stickig ton.
Smaken är mjukt fyllig och samtidigt enastående tuff med en härlig rök som fyller hela munhålan, svartpeppar, apelsinskal och torrt gräs.
Med tanke på styrkan så vattnade jag ner den lite och om den var fantastisk utan vatten så blev den nog ändå snäppet bättre med några droppar. Sötman klev fram och dansade tryckare med röken, vanilj, smörkola och limeskal med peppriga kryddor i en härligt värmande avslutning.
En helt igenom enastående whisky.
95p.
Linköping WhiskyExpo 2023
Efter tre års väntan så var det då äntligen dags igen för Linköping WhiskyExpo i Konsert och Kongresshallarna några minuters promenad från...
-
Destilleriet BOX heter ju inte BOX längre utan High Coast Distillery. Den whisky jag har här under det gamla namnet hittade jag ...
-
Jag har ända sedan jag lärde mig att läsa älskat den belgiska serietecknaren Hergé's seriealbum om Tintin och hans äventyr och det inne...
-
Det amerikanska företaget ArKay som sysslar med alkoholfri dryck har ju släppt världens första alkoholfria whisky. Nu har jag ju informat...