Bunnahabhain Toiteach A Dhá Islay Single Malt Whisky

 

Bunnahabhain är ju det destilleriet på Islay som sticker ut lite och som har en hel del orökta varianter i sin portfölj. Den här tillhör dock inte dessa utan bjuder på en bred och fyllig rök.

På Gaeliska så betyder namnet "Rök nr 2" och ska uttalas "Toch-ach ah-ghaa".

Muskelstyrkan ligger på 46,3% och lagringen har skett i ex-Bourbon och ex-Oloroso Sherryfat.

Djup och bred rök i doften med toner av skal från gröna omogna äpplen, stänk av salt hav och en sötma som mer drar åt Sherry än Vanilj.

Bra sötma i början av smaken som sen snabbt följs av en distinkt rök men där whiskyn ändå känns förvånande lätt och vänskaplig. Sommarfrukter och hav och avslutningsvis en lite torr känsla med en spännande kryddblandning.

En helt igenom strålande whisky som jag ger 92p.

2 x Chivas Extra

 

Chivas Regal är ju en sån där whisky som man mer eller mindre är uppfödd med för var det någon whisky som fanns hemma bland farsans flaskor när jag var ung så var det en sån där Chivas i en silvrigt plåttrig kartong som alla som åkte utomlands på 70-talet inhandlade eftersom designen andades lite lyx.

När jag själv började åka utomlands och dricka whisky så var ju Chivas en av dom man köpte men jag var aldrig riktigt förtjust i den utan höll mig istället till Ballantines och Johnnie Walker.

Under senare tid så har jag testat Chivas ett par gånger och tycker väl inte att den smakar illa men anser den inte smaka så mycket alls. Den är rätt intetsägande.

Nu har jag dock två stycken whisky från Chivas Brother's som man kan sortera i mappen "Lite annorlunda".

Chivas Regal Extra 13yo Oloroso Sherry Cask Matured Blended Whisky och Chivas Regal Extra 13yo American Rye Cask Matured Blended Malt Whisky. Båda dessa har en styrka på 40%.

Den Sherryfatslagrade inleds med en väldigt söt, nästan lite sliskig ton som följs av lite olja och någon stickig alkoholspets. Inte så där jättetrevlig för näsan.

Lite vattnig i början för att sen bli riktigt söt i smaken, något torr och rätt kraftig med en hel del muskler. Typiska Sherrytoner som avslutas med torrt gräs och spännande peppar.

En helt okey whisky som faktiskt är rätt tuff men lite för söt för min smak,

Nr 2 som legat och gosat i fat som innehållit Rye Whisky har en helt annan doft. Här känner man den amerikanska ekens vaniljtoner och en touch av körsbär och fuktigt trä.

Mild och mjuk i smaken med vanilj, choklad och kola, en syrlig topp och så lite kryddor på slutet.

Den här tyckte jag var riktigt trevlig.

Med några droppar vatten så planade den första whiskyn ut, dom skarpa kanterna suddades bort och den förvandlades till en lättdrucken men rätt tråkig variant och vad det gällde den andra whiskyn så försvann så gott som allt som var bra.

Det jag kom fram till var ju alltså att båda dessa inte tjänar på inblandning av H2O och att den som legat på ex ryefat var mycket bra.

Jack Daniel's Select Singel Barrel Tennessee Whiskey

 

Den här Tennessee whiskeyn från Jack Daniel's har en styrka på 45% och bär på djupa dofter av ek, farinsocker, skogsbär och vanilj.

Den har en torr inledning i smaken för att därefter bli ordentligt söt med vanilj i huvudrollen. En något syrlig topp och så en kryddad skumbanan på slutet.

Jack Daniel's själva rekommenderar denna "on the rocks" så jag testade den även på det sättet och den fick en liten bitter ton och dom smaker som var så skarpa utan is har nu nästan försvunnit så jag kommer hädanefter helt klart dricka denna precis så som den är utan inblandning av något annat.

McCarthy's Oregon Single Malt Whiskey

 

Stephen McCarthy är hemmahörande i Portland, Oregon (USA) där han äger och driver destilleriet Clear Creek. Han har alltid älskat rökig whisky från Islay och beslutade sig för några år sedan för att göra någonting ovanligt för en amerikansk whiskyproducent.

Han importerade torv mältat korn från Skottland som han sen destillerade sin sprit på, lagringen har sedan skett i ex-Sherryfat av Oregon-ek i 3 år och sen så har whiskeyn buteljerats med en styrka på 42,5%.

Så fort näsan kommer i närheten av glaset så känner man att detta minsann inte är en vanlig amerikanare. Här får man direkt associationer till Skottlands västliga delar med vindpinade öar och landskap, salt hav och torv.

Fantastisk len rökighet och väldigt komplett i både doft och smak för att vara så ung. En helt igenom strålande smakupplevelse.

Stauning Danish Rye Whisky

 

Även om det här är en ny whisky så har det danska destilleriet Stauning verkligen återvänt till whiskyns barndom och hur man gjorde då. Spannmålen har golvmältats för hand och destilleringen sker i 24 små kopparpannor där det under varje panna brinner en öppen eld och det här är verkligen ingen vanlig procedur idag.

Innehållet är 51% råg, 49% korn och har odlats av bönder i regionen, whiskyn har en ålder på 3-4 år och en styrka på 48%. Lagringen har skett på nya amerikanska fat av Vitek.

Gräs och blomster är den första doftkänsla jag får, någon vanilj, vitt bröd och körsbär.

Fruktigt söt i smaken med citrustoppar och chokladfudge. Ek, nyslaget gräs, vanilj och läder.

Med vatten så minskade doftdetaljerna märkbart men whiskyn blev bredare och fyllde näsan mycket bra med små fruktigt söta toner.

Tråkigare i smaken med vatten, nyansförluster och något torrare och även en pepprig avslutning.

En riktigt bra whisky som är förvånansvärt smakrik och spännande trots sin ungdom.

  

John Lee Kentucky Straight Bourbon Whiskey

John Lee Kentucky Straight Bourbon är en whisky som är skapad för den franska marknaden men som hittat hit till Sverige med hjälp av Bolaget och i form av en halvflaska som lätt kanske försvinner lite på hyllorna band alla större buteljer.

Den är producerad i Kentucky efter alla gängse regler men exakt på vilket destilleri det sker är lite höljt i dunkel. Whiskyn har fått en del kritik av vissa så kallade whiskyexperter som kallat den för skräp och också ifrågasatt Bolaget varför dom ens bemödat sig med att köpa in denna.

Skit i dom säger jag!

Personligen så tycker jag inte denna är en av topparna när det handlar om Bourbon, den sticker inte ut direkt åt något håll och är inte heller så där spännande som får mig intresserad men det är en trevlig sälskapswhisky som passar alldeles utmärkt en sommarkväll när något gott ligger på grillen och fräser eller om man står i köket och lagar mat med goda vänner och dessutom så kan en sån här whisky vara ett bra första steg att ta om man ska ge sig in i Bourbonvärlden.

Det är också inte mycket pengar det handlar om och därför så kan man mycket väl testa denna tycker jag.

 

Sadler's Peaky Blinder Bourbon Whiskey

 

Sadler's är ett gammalt irländskt familjeföretag som sysslat med dryck sen mitten av 1800-talet men som idag ägs av företaget Halewood Artisanal Spirits PLC som har destillerier i Europa, Australien, Sydafrika, Ryssland och USA.

Dom har en serie kallad Sadler's Peaky Blinder och i den ingår Gin, Vodka, Rom, Likör, Vin och Whisky.

I våra glas igår kväll så hade vi en Sadler's Peaky Blinder Bourbon Whiskey som är destillerad och lagrad i Indiana (USA) men på vilket destilleri den är framställd är lite höljt i dunkel.

Beroende på var man letar så kan man hitta lite olika info om denna. På ett ställe så kallades den för en Irish Bourbon Whiskey vilket låter lite konstigt och på några ställen så är det en Straight Bourbon men på flaskan finns inga tecken på att dom skulle få använda sig av det epitetet.

Hur som helst så är det i alla fall en Bourbon Whiskey och det är en riktigt snäll sådan. Om man ska ta sitt första steg in i Bourbon-världen så kan denna vara ett bra alternativ, den har ett pris som passar allas plånböcker och den är som sagt väldigt snäll och trevlig. Spännande är inte rätt beskrivning men en bra sällskapswhisky är det och den har flyktigt lätta toner av choklad, kaffe och så lite juliga kryddor och så fick den faktiskt en silvermedalj tidigare i år på San Francisco World Spirit Competition.

Gillar man TV-serien Peaky Blinder's så kan det ju också vara en anledning att ha en flaska på hyllan. Det ska ju sägas att Halewood även har en Peaky Blinder Irish Whiskey i sin portfölj.