Whiskyhonung

 

Ofta när man får tag i livsmedel smaksatt med whisky såsom ost eller inlagd sill så är det svårt att hitta dom där karakteristiska whiskytonerna men i lördags när vi var på Kornettgårdens Julmarknad någon mil väster om Vreta Kloster (Östergötland) så hittade jag en honung smaksatt med whisky där man faktiskt direkt i doften kände dom där tonerna av malt och ekfat. Den här honungen var inte bara bra till te utan även enastående till ost.

Tullamore x 2

 

År 1829 så grundade Michael Molloy destilleriet Tullamore på Irland. När Molloy dog så tog hans brorson över destilleriet och han i sin tur anställde en man vid namn Daniel E. Williams som General Manager. Under Williams ledning så växte destilleriet ordentligt, det överlevde kriserna vid landets självständighet, handelskrig och alkoholförbudet i USA men 1954 så gick det inte längre utan destilleriet slog igen sina portar och varumärket såldes till den stora koncernen Irish Distiller's som hade ett destilleri i Middleton där dom började om med produktionen av Tullamore.

2010 så såldes varumärket igen men nu till det skotska familjeägda William Grant & Son's (Glenfiddich, Balvenie, Grant m.m.) och dom tyckte att det varumärket skulle behandlas med respekt, byggde ett nytt destilleri i staden Tullamore (Tulach Mhór) lade till D.E.W. på slutet i namnet för att hedra den tidigare destillerichefen Daniel E. Williams.

Den här fredagseftermiddagen så hade jag och Eklund två olika whisky från ovan nämnda destilleri i glasen:

Tullamore D.E.W. XO Caribbean Rum Cask Finish Irish Blended Whiskey och Tullamore D.E.W. Cider Cask Finished Irish Blended Whiskey.

Den första whiskyn är en blended NAS whisky som lagrats på ekfat som tidigare innehållit Demerara Rom från Västindien. Den är riktigt mustig i smaken, den fyller alla hörn och kanter i munhålan med söta toner, lite banan och vanilj. Den drar faktiskt lite åt Bourbon hållet.

Den andra whiskyn från Tullamore är en blandning av whisky som först legat och gosat i ex Bourbon och ex Sherryfat för att sen få en slutlagring i ex Bourbonfat som dessutom innehållit äppelcider.

Denna whisky var fruktigare än den första men lättare i alla detaljer. Det fanns en klar syrlig ton där man kunde hitta lite toner av skal från gröna äpplen. Jag tyckte dock att smakerna var lite för fega, hade önskat att dom vågat ta lite mer plats och det gjorde att den första whiskyn kändes mer spännande och mer smakrik.

 

Jim Beam Red Stag Black Cherry Kentucky Straight Bourbon Whiskey

 

När den här drycken kom för några år sedan så hade den bara en styrka på 32% och fick därmed inte kallas whiskey. Den jag har nu i glaset är på 40% och uppfyller åtminstone det kravet. Men så har vi det där med att blanda in smak utifrån som gör denna till en whiskey som står och vingligt balanserar på den där linjen mellan vad som får kallas whiskey och vad som inte får detta.

Jim Beam har gjort en Bourbon whiskey efter alla dom regler som ska följas och när den är lagrad och klar så har den smaksatts med svarta körsbär och det är ju detta som är lite känsligt. Man får ju helt enkelt inte tillsätta smak till whiskey, smaken ska komma naturligt från ekfatet den ligger i.

Hur som helst..Denna whiskey är en hyllning till den ståtliga Kronhjorten som kallas Red Stag och som för ett antal år sedan så gott som var utrotad i Kentucky men som nu verkar ha återhämtat sig.

Den har ett bra djup i doften där man verkligen känner körsbär i sällskap med en del råsocker och honung.

Väldigt söt i smaken med körsbär, skogsbär, persika och honung men där känslan av en whiskey inte riktigt finns där. Det här är helt klart närmare likör än whiskey och jag säger inte att det är dåligt men när man förväntar sig whiskeykänsla så blir man lite besviken.

Jag är övertygad om att den här whiskeyn kan tilltala en hel del som i vanliga fall inte tycker om whiskey.

 

Carlow Counting Days Irish Blended Whiskey

 

Flaskan liknar nästan en sån där lattjo-lajban glögg som Blossa brukar komma med varje Jul eller någon sötsliskig likör kanske men skenet bedrar minsann för i denna färgklick till butelj så finns det Irländsk whiskey.

Hälften av whiskeyn i denna blend har lagrats 3 år och 2 dagar i ex Bourbonfat för att sen blandas med whiskey som legat på andra ex Bourbonfat i 4 år och 2 dagar.

All whiskey i flaskan kommer från regionen Carlow som är beläget på Irlands sydöstra del och företaget med samma namn som regionen menar på att denna whiskey är unik och nyskapande, långt ifrån traditionell Irländsk whiskey. En whiskey som ska passa alla även dom som i vanliga fall inte tillhör whiskey drickarna.

Jag vet inte hur det är med den saken men det ökar väl antagligen försäljningen att prata om nyskapande.

Den har en trevlig och behaglig doft, inga stickiga eller oljiga toner utan mera torkad frukt och lite vanilj. Lite feg i doften kanske.

Söt i smaken med massor av torkad frukt och ek, väldigt len med ljust bröd, kola och en snäll lång eftersmak.

En riktigt bra whiskey men som kanske inte känns så där unik som producenten vill påpeka.

Den finns på välfyllda Bolag för 279:- vilket gör den till en riktigt prisvärd whiskey.

Balkongwhisky i Egeiska Havet

 

Eftersom vi under våran semester på ön Samos i Egeiska Havet behövde några balkongwhisky så besökte vi öns Lidl butik och hittade dom två nedanstående destillaten som ingen av oss tidigare sett eller hört om.

Jag kan väl säga som så att dessa två är inga jag skulle sitta här hemma en ruggig höstkväll och smuttande njuta av men därnere efter en heldag i solen, i skuggan på balkongen efter en svalkande dusch så gjorde dom ändå sitt jobb.

Western Gold 3yo Straight Old Kentucky Bourbon Whiskey och Queen Margot 3yo Blended Scotch Whisky är exklusivt buteljerade för just Lidl butikerna och ska inte gå att hitta någon annanstans och det inkluderar ju även Lidl butikerna här hemma som ju inte får sälja alkoholhaltig dryck.

 

Woodford Reserve x 3

 

Förutom att det alltid är trevligt att träffas så var den egentliga anledningen till vår sociala samvaro igår att gå igenom tre whisky från destilleriet Woodford Reserve som är en av USA's mest respekterade whiskytillverkare och faktiskt också en av dom nyare eftersom dom bara hållit på sen mitten av 90-talet även om det gjorts whisky på platsen mellan städerna Versailles och Frankfort i norra delen av Kentucky sedan 1812 men då hette destilleriet Old Oscar Pepper Distillery.

På Woodford så vill man gärna påpeka att dom gjort whisky sen 1812 men grejen är att destilleriet har bytt ägare ett antal gånger, bytt namn och dessutom varit nedlagt ett antal år innan företaget Brown-Forman Corporation köpte destilleriet 1941 för att sen sälja det och köpa tillbaka anläggningen 1993. År 1996 så hette destilleriet Woodford Reserve och samma år så presenterades deras första whisky med det namnet.

Den första vi provade var deras flaggskepp, Woodford Reserve Distiller's Select Kentucky Straight Bourbon med en styrka på 43,2%. Det här är en riktigt bra Bourbon med inslag i doften av vanilj, apelsinskal, russin och så en liten rökig ton som påminner om tobak på slutet. I smaken så känner man choklad och kola med en blandning av kryddor, vanilj och så en behaglig rund eftersmak.

Woodford Reserve Barrel Finish Select Double Oaked Kentucky Straight Bourbon blev nr 2 och det här var en whisky som verkligen fick oss alla tre att dra efter andan. Det är mycket honung i doften, djup fruktighet och bränt trä. Smaken var fantastisk fyllig, den upptog varenda millimeter av munnens insida, krämig och fruktig med vanilj och örter.

Denna whisky som har en styrka på 45,2% har lagrats på två olika sorters ekfat där dom sista faten kolats extra hårt för att plocka fram så mycket smak som möjligt ur eken. Enastående whisky.

Den tredje i ordningen blev destilleriets rågwhisky, Woodford Reserve Distiller's Select Kentucky Straight Rye som också var en riktigt bra whisky med en härligt kryddig doft, gröna äpplen och nötter.

Romkänsla i smaken med torkad frukt och honung och så dom där lite tuffa och kantiga tonerna som är så typiska för en whisky destillerad på råg.

Styrkan ligger på 45,2%.

Vi var väl alla rätt eniga om att nr 2 var överlägset bäst och då var ändå nr 1 och 3 riktigt bra.

Jag ska ju vara ärlig att säga att vi trots dessa tre enastående whisky inte nöjde oss utan smuttade vidare på bland annat Inchmurrin, Agitator, Isle of Raasay, Four Roses, Evan Williams och Fujikai innan vi beslutade oss för att stänga butiken för dagen.

Edradour 10yo Highland Single Malt Whisky

 

Edradour Distillery har ju i många år levt mycket på att dom är Skottlands minsta destilleri, det har varit en grej för turister (intresserade av whisky eller inte) att besöka stället och dom har sen 1825 gjort whisky på ungefär samma sätt. Med tanke på att det dom senaste åren fötts en hel del nya destillerier så är jag osäker på om dom fortfarande är landets minsta destilleri men på etiketterna på deras flaskor (dom har i nuläget ca 25 olika sorters whisky) så står det fortfarande så.

Den här 10-åringen har en doft som känns mycket äldre än så. Det är ett härligt djup som kommer in i näsan med mörk sirap, övermogen frukt, farinsocker och honung.

I smaken så känns den också äldre än 10 år och dessutom starkare än dom 40% den håller. Fuktig ek följs av en liten sträv känsla, någon rök och en hel del Bourbon, örter och så en liten bitter ton på slutet som känns lite som att tugga på apelsinskal.

Denna whisky finns för närvarande på Bolagets beställningssortiment för 549 skr på Artnr: 86247.